Släkten Tegnér

 Esaias Tegnér
 Cristoffer Tegnér och söner
 Alice Tegnér
 Torsten Tegnér
 Björn och Gudrun  Tegnér
 

Esaias Tegnér

Esaias Tegnér föddes i Värmland 1782. Han var yngst av sex syskon. Hans far, kyrkoherden i Millesvik, hade samma namn, och hans far, Lucas Esaiason, var präst i Bringetofta inom nuvarande Nässjö Kommun.

Den unge Esaias ansågs mycket begåvad, ett "under av snille". 1799 kom han till Lund för universitetsstudier. 1801 trycktes hans första poem. 1806 gifte han sig med Anna Myhrman, dotter på Rämens bruk i Värmland. De bodde i Lund, där Esaias innehade professuren i grekiska. Tillsammans fick de fyra
barn som blev i livet till vuxen ålder. Äldsta sonen, Christofer, blev sin mors stöd under faderns åldrande. 1810 skrev Esaias dikten "Det eviga" vilken sedan 1970-talet läses på nyårsafton i Sveriges Radio.

Esaias gjorde 1812 sitt inträde i Götiska Förbundet och samma år fick han stor guldmedalj för dikten "Svea". Han skrev flitigt under sina Lundaår, både dikter och tal samtidigt som han var en flitig brevskrivare. 1819 intog Esaias Tegnér sin plats i Svenska Akademin. "Fritiofs Saga" utkom 1820. 1825 utnämndes Esaias till biskop i Växjö och året därpå intog han sitt biskopsämbete. Han var en flitig ämbetsman som påverkade både kyrko- och skolväsendet i sitt stift vilket medförde att han fick sätta sitt litterära arbete i andra hand.

Riksdagsledamot var han 1828 till 1840 då han var borta från hemmet i Växjö långa tider. Hans hälsa sviktade med åren varför han vid flera tillfällen fick resa till kurorter. Han hämtade sig men 1843 drabbades han av ett 'slaganfall' från vilket han till stor del återhämtade sig. Ett par år senare fick Esaias åter ett sådant 'anfall' som han aldrig repade sig ifrån. 1846, hans sista levnadsår, förflöt därefter i stillhet och den 2 november detta år avled han. Hans grav finns i Växjö.

 Till sidans topp

Christoffer Tegnér och söner
   

Esaias son Christoffer Tegnér fick fem barn varav tredje sonen var Jakob, född 1851 och som 1885 gifte sig med Alice Sandström, den musikaliska och livliga unga damen som hade sina familjerötter i Karlshamn. Jakobs två äldre bröder, Esaias född 1843 och Elof född 1844, blev båda väl kända för sina akademiska insatser. Det fanns också två systrar, Anna och Disa.

Esaias Tegnér d y blev bl.a. professor i östasiatiska språk i Lund 1879, ledamot i Svenska Akademien 1882 samt var chef för bibelkommissionen 1913-19. Han skrev också läsvärda skrifter om språkfrågor såsom "Ur språkens värld".

Den ett år yngre brodern Elof Tegner var historiker och biblioteksman. Han ledde flyttningen av Kungliga biblioteket från Stockholms slott till Humlegården 1870-83. Elof gifte sig med Hedvig Munck af Rosensköld som med åren blev en duktig målarinna. Själv blev han chef för Lunds universitetsbibliotek och var det till dess han dog år 1900. Han har också skrivit ett antal böcker, bl.a. om historiska händelser och personer såsom verket "Gust. M. Armfelt".

Jakob Tegnér blev jurist, häradshövding och sedan protokollsekreterare vid Högsta domstolen. Han var sekreterare i Svenska Bokförläggarföreningen och var redaktör för Svenska Bokhandelstidningen.

Han sjöng och spelade gärna, vilket Alice Sandström mycket uppskattade. Jakob och hon sjöng och spelade tillsammans både under deras bekantskap och senare i deras äktenskap. Han kom att vara en musikalisk vän för henne under deras gemensamma levnad.

Natur och lantliv lockade honom också varför han lät bygga tre olika hus för sin familj, alla belägna utanför hans arbetsort Stockholm. Han hade längtan bort från staden. Villa Sola blev huset som tog vara på lantlivets alla behag och som kom att bestå i familjens och de efterkommande generationernas ägo.

 Till sidans topp

Alice Tegnér, "A.T."

Alice Sandström föddes i Karlshamn 1864 som nummer två i en syskonskara på fyra barn. Hennes far var sjökapten Eduard Sandström med makan Sophie. Hon växte upp tillsammans med storasyster Nanna och två bröder, John och Eduard. Redan som treåring vara Alice mycket musikintresserad och pappa Eduard gladdes åt att hans dotter hade ärvt hans stora kärlek till musik. Hon hade absolut gehör och ett förbluffande musikminne. Hon kallades för Lisa och var en livlig liten flicka. Då kapten Eduard skrev till henne kallade han henne "Min lilla Kicka". Han var inte så ofta hemma, varför brevskrivandet var viktigt för kontakten med hustrun Sophie och barnen.


Alice började ta pianolektioner 1870 och när hon var 8 år gjorde hon sitt första publika framträdande då hon ackompanjerade en känd sångare på en konsert. Kapten Sandström skickade ofta från olika hamnar små pianostycken med egna personliga kommentarer. Alice brukade överraska sin far med små kompositioner när han kom hem från sina långfärder.


År 1879 omkom pappa Eduard genom en olycka på sitt skepp Falco under en storm. Alice tog detta mycket hårt och hon sökte sig ofta till pianot då hon kände sorgen tynga henne. Hon talade aldrig om den, men bar den inom sig livet igenom.

I stället för att utbilda sig vid Kungliga Musikaliska Akademien i huvudstaden som hon så hett hade önskat sökte hon, på grund av ekonomin i hemmet, till Högre Lärarinneseminariet i Stockholm.

Hon reste efter fullborade lärarinnestudier till Finland för en anställning som guvernant och hon var där ett skolår innan hon återvände till Sverige och Stockholm. Då hon på sensommaren 1884 undervisade fyra av Frans Beijers barn, lärde hon känna Jakob Tegnér. De hade mycket nöje av att spela och sjunga tillsammans redan från början av bekantskapen och 1885 gifte hon sig med Jakob, som var 13 år äldre.

Alice och Jakob fick två söner, Gösta född 1887 och Torsten född 1888. Hon tog lektioner i sång och komposition samt diktade små visor för sina barn.

Familjen Tegnér flyttade 1891 in i eget byggt hus ute i Djursholms villasamhälle. "Tegnabo" fick huset heta och här utvecklades det sociala livet med syförening och middagar samt det musikaliska livet med orgelspel och kvartettsång i Djursholms villavärld, där Alice blev dess musikaliska ledare. I hemmet sjöng pojkarna visor som mamma Alice skapat och lekkamrater i Djursholm ville sjunga samma visor. På så sätt spreds Alice första barnvisor och 1892 lät Alice svåger Fredrik Nordlund trycka och ge ut första samlingen av "Sjung med oss Mamma!" Den fick ett varmt mottagande liksom de följande häftena, inalles nio stycken fram till 1934.


Alice tog pianolektioner, hon komponerade och hon höll konserter. Jakob oroade sig för att hennes aktiva livsstil skulle bli en bestående vana, speciellt det utåtriktade konsertlivet. Det var och blev mycket spelande och sångövande för Alice, i första hand i Djursholms skola och sen från 1898 i det lilla samhällets "eget" kapell där Natanael Beskow var predikant.

Omkring 1895 beslöt Jakob och Alice att försöka finna en bra sommarmiljö för de två pojkarna. På rekommendation av barnens läkare dr Westerlund sökte de en plats med frisk och hälsosam luft. De fann platsen på Småländska hög-landet. Efter att hyrt in sig en sommar på gården Södra Äng lät de, på en hög och avstyckad plats, bygga Villa Sola. 1897 kunde familjen ta en del av huset i besittning och därefter följde oräkneliga härliga somrar av torparliv med mark-röjning, smultronplockning och musik i storstugan. Sonen Torsten har som vuxen berättat bl a i tidskriften "Vi" och i sina memoarer "Uppväxt" om sommarparadiset och familjens liv där.

Alice vann mycket uppskattning för sina kompositioner även om det mest hänfördes till "barnvisor". I "Sjung med oss Mamma!" häftena I-IX, fanns också andra musikaliska verk. Hon gjorde tonsättningar som kan räknas som romanser och som instrumentalmusik för piano, fiol och cello.

Till Villa Sola reste hon ofta och gärna även efter Jakobs död. Hon bodde då i Stockholm, på Karlavägen, varför vistelserna på Villa Sola gav henne möjlighet till nära naturupplevelser.

Många av hennes 'stora' födelsedagar 50 år, 60 år och därpå följande, skapade tidningsartiklar och uppvaktningar varvid lovorden surrade runt henne. Hon gladdes över uppskattningarna och trivdes med festligheterna.

Ända in i det sista, bara två månader före sin död, medverkade hon i en musikalisk afton "Alice Tegnér-afton" 14 mars 1943 i Ebeneserkyrkan i Stockholm
med egna verk och som den levnadsrika och vitala 79-åriga tonsättare och musiker hon tyckte om att vara. Den 26 maj 1943 avled Alice Tegnér, alias A.T. Hon ligger bredvid sin Jakob i familjegraven på Djursholms begravningsplats

 Till sidan topp

Torsten Tegnér, "T.T."

Torsten var andra barnet till Jakob och Alice och föddes 1888. Hans bror Gösta föddes 1887. Det var för dessa, sina 'gossar' som Alice sjöng sina visor och detta blev grunden till sånghäftena 'Sjung med oss Mamma'.

I huset 'Tegnabo' i Djursholm där pojkarna växte upp, hängde romerska ringar i en dörrkarm på övervåningen och kroppens aktivitetsbehov togs ut på ett naturligt sätt. Torstens intresse för och engagemang i idrott grundades redan i  hemmet och i barnkammarmiljön. 1902 deltog han i sin första idrottstävling. Han var med och startade en skoltidning då han var i elvaårsåldern.

Torsten utvecklade sin kropp och själ i ett aktivt idrottsliv och blev elitidrottsman i bandy och spjutkastning. 1915 fick han möjlighet att köpa tidningen Idrottsbladet och därmed blev Torsten Tegnér för läsarna "T.T.", vilket var hans signatur.

Han gav sin tidning sju år, fram till 1922, innan han åter trädde in på tävlingsbanorna, bl.a. i orientering. Torsten var med och bildade flera idrottsförbund såsom Svenska Bandyförbundet 1925, Svenska Gångförbundet 1934, Svenska Orienteringsförbundet 1937. Han var chefredaktör för Idrottsbladet i 52 år och kom att bli en välkänd, originell kulturpersonlighet med många samhällsuppdrag. Elva egna böcker står han som författare till.

Torsten gifte sig 1923 med Stina Åhlund som var 12 år yngre än T.T. De fick fyra barn Lars, Anna-Lisa, Björn och Leif varav Björn är i livet. Stina lämnade sitt yrkesliv för att träda in som hustru, mor, reskamrat och värdinna. Det krävdes mycket av henne som värdinna och organisatör eftersom T.T. hade ett omfattande socialt nätverk och ofta spontant bjöd hem folk till Stockholmshemmet, eller mer gärna till Villa Sola som han har benämnt som "Jordens själva mitt". Stina fann alltid lösningar och i Småland fick hon hjälp och handräckning av innevånarna på Södra Äng, familjen Josef och Elin Svensson med sina barn och av T.T.:s och Stinas barn vilka var sommarlekkamrater till familjen Svenssons barn.

 Se vidare Villa Sola

Efter det att gården Södra Äng inköptes 1937 var det i huvudsak Stina som bar ansvaret för gårdens löpande utvecklingsbehov. Stina avled 1973 och T.T. fyra år senare. De har sin grav på Djursholms Kyrkogård.

 Se vidare Ideella föreningar

 Till  sidans topp

Björn Tegnér

Björn Tegnér är näst yngst av T.T.:s barn, född i Stockholm, uppvuxen där och på gården Södra Äng. Han är arkitekt SAR och har arbetat på privata kontor, för Byggforskningsrådet och på Byggnadsstyrelsen. Björn var tidigare forskarstuderande i projekteringsmetodik på KTH och deltog i uppbyggnaden av Byggnadsstyrelsens strukturfilosofi och informationssystem under bl.a. prof Nils Ahrbom. Han var projektledare hos Byggnadsstyrelsen för bl.a. departementsbyggnader i Stockholm, Boverket i Karlskrona och polishus, tingsrätter, länstyrelser i södra Sverige.

Nu är Björn verksam på Södra Äng med att vårda och bevara det Tegnérska kulturarvet samt den gamla svenska lantbrukskultur som gården representerar via ekologisk odling och genom att delta i bevarandet av svenska lantrasdjur.

Han söker omhänderta byggnader och gårdsmiljöer på ett omsorgsfullt sätt i samklang med gammal byggnadskultur.

 Till sidans topp

Gudrun Tegnér

Gudrun Tegnér är född i Haparanda men har vuxit upp i Göteborg där hon också blev examinerad som arbetsterapeut. Hon har utbildat sig till psykoterapeut i Stockholm och i Lund. Gudruns bana inom psykiatrin har fört henne till klinker i Göteborg, Stockholm, Trelleborg och Eksjö. Senast har hon arbetat inom S:t Lukas-föreningens mottagning i Eksjö. Sedan 1999 ägnar hon mesta delen av sin tid åt sin privata psykoterapiverksamhet på psykoterapimottagningen Tegnér, Södra Äng.

Hon har genomgått utbildningar i bildterapi, symboldramaterapi, drömgruppsledning. Förutom med individualterapier, arbetar hon med par- och gruppterapier samt med företags- och organisationsutveckling. Hon är även handledar- och lärarutbildad i psykoterapi samt har magisterkompetens i arbetsterapi. En av Gudruns specialinriktningar omfattar att arbeta med bildskapande som verktyg i terapeutisk behandling eller grupparbete med terapeutisk inriktning. Gudrun är sedan 1979 gift med Björn.

Vid sidan av sin verksamhet som leg psykoterapeut driver hon tillsammans med Björn gården Södra Äng. Gudrun har dessutom varit starkt engagerad i den kulturella satsningen inom Tegnérs på Södra Äng.

 Se vidare Välkommen
 Se vidare Musik och mycket mer
 Se vidare Utvecklande möten


 

 Till sidans topp

© Tegnérs Södra Äng | Södra Äng, 571 72 Ormaryd
Tfn: 0381-800 60 | Fax: 0381-800 37 | E-post: info@tegner.nu
Antal besök på denna sida: 22999